tisdag 21 augusti 2012

Tiden går...

... och man är i ett slags vakum.
Det är en jävla tur att man jobbar och får annat att tänka på. På jobbet vet dom inget ännu men jag ska väl släppa bomben snart. Det blir svårt att förstå varför jag annars kommer att vara borta emellanåt.
Jag har skickat efter blanketter för "Närståendepenning" via försäkringskassan. Det kan man göra när det gäller nära vänner och familj.
Det kan ju vara skönt att slippa tänka på att man förlorar en jävla massa pengar dom dagar man tar ledigt för att följa med till sjukhus, hjälpa till med tvätt, städ och handling. Det blir "no worries" på det sättet.
Annars är det väl ganska lugnt just nu och jag hoppas att det fortsätter på samma sätt.

Nu, hem och njuta av ungen :)

3 kommentarer:

Anonym sa...

Camilla...tänker så mycket på er! Ring gärna mig när du känner. Vill så gärna veta hur det är med vår gemensamma vän....tänker så mkt på vännen! KRAM

Ewa

Freddis sa...

Jag råder dig att berätta omgående. Det är mycket lättare för dina arbetskamrater om de förstår varför du är ledsen, trött, frånvarande...

Kram Fredrica

MommieDearest sa...

Ewa, tack så mycket. Jag ska ringa till dig för jag har lite info.. Kram, C

Freddis, ja jag ska nog göra det men just nu känns det ganska bra att jobba när ingen vet. Jag kan slappna av på ett sätt, men om det blir motigt så ska jag genast berätta!! Kram, C